…som är internationellt erkänd
En projektledarutbildning bör baseras på PMBOK som är en standard som är internationellt erkänd. Den är grunden för att en projektledare ska bli certifierad enligt PMI (Project Management Institute). PMBOK (Project Management Body of Knowledge) beskriver insatser, verktyg och teknik och resultat som används i ett projekt.
Bakgrunden till att man skapat PMBOK är att de som går igenom en projektledarutbildning och arbetar med projektledning behöver en standard, helst internationell, som är tillämpbar på alla typer av projektomfattning, industri och kultur. Uppfyller PKBOK detta behov?
PMBOK – fördelar:
· PMBOK definierar en kunskapsbas som alla industrier kan bygga vidare på så att systemet passar för det egna användningsområdet
· PMBOK definierar för varje process nödvändig indata, verktyg, tekniker och resultat
· PMBOK fastställer den kunskap som behövs för att styra ett projekt genom nödvändiga processer
· PMBOK är en standard som är processorienterad
· PMBOK består av ett ramverk och används internationellt som en standard
PKBOK – nackdelar:
· PMBOK kan anses vara alltför komplext för små projekt
· PMBOK måste anpassas till olika användningsområden
PMBOK används inom:
· Industrispecifika processer
· Ingenjörsprojekt
· Ledningsprogram
· Myndighetsprogram
· Produktutveckling
· Internationella utvecklingsprogram
I PMBOK definieras 5 processgrupper:
1. Initiering
2. Planering
3. Utförande
4. Övervakning och kontroll
5. Avslut
De 5 processgrupperna innehåller följande delaktiviteter:
1. Initiera projektet
· Auktorisera projektet
· Gör en överenskommelse med organisationen att projektet startas upp
· Fastställ och kommunicera målet och slutresultatet för hela projektet
· Planera och säkra nödvändiga resurser för projektet
· Kontrollera projektets inriktning/överensstämmelse med övergripande affärsmålsättningar
· Utse projektledare
2. Planera projektet
· Definiera projekts omfattning
· Tydliggör projektets målsättningar med utgångspunkt från olika intressenter
· Definiera viktiga delresultat, s.k. milestones
· Definiera yttre förutsättningar för ett projektschema
· Skapa forum för information och kommunikation till och mellan de som är engagerade i projektet och övriga nyckelpersoner
· Definiera delaktiviteter, på översiktlig nivå och på mer detaljerad nivå
· Klarlägg aktiviteternas samband
· Identifiera de kunskaper och resurser som behövs för de olika delaktiviteterna
· Beräkna nödvändiga arbetsinsatser
· Gör en riskanalys och planera åtgärder för att undvika de väsentligaste riskerna
· Definiera och beräkna alla kostnader
· Sätt inte igång förrän nödvändiga projektfinansieringsgodkännanden erhållits
· Upprätta kommunikationsplan
3. Utförande
· Koordinera resurserna, skap team- och god lagkänsla
· Skapa system för kvalitetsförsäkring
· Välj ut och kontakta underleverantörer
· Distribuera information
4. Övervaka och kontrollera
· Led teamet, entusiasmera och ge tydliga direktiv till nyckelpersoner, intressenter och underleverantörer
· Mät framstegen successivt och övervaka prestationen (övergripande, omfattning, schema, kostnader, kvalitet)
· Korrigera plan och åtgärder om det behövs. Hantera uppkomna problem så fort de uppkommer
· Hantera förändringar under projektets gång
· Hantera risker (tekniska, kvalitetsmässiga, resultatrisker, projektlednings- och organisationsrisker samt externa risker)
· Rapportera resultat och kommunicera med omvärlden
5. Avslut
· Slutför samtliga nödvändiga aktiviteter
· Administrera avlutandet (samla, fördela, arkivera information för att formalisera projektavslutningen, begär acceptans, gör utvärdering av projekt och de som varit aktiva i projektet, definiera vilka de värdefullaste lärdomarna är för framtida projekt)
· Avsluta projektavtalet
En hastig blick på dessa fem projektprocesser visar att ”Del 3 Utförande” är alldeles för knapphändigt beskriven för att passa i byggverksamhet. Denna process finns därför betydligt mer utvecklad och beskriven på andra sidor på denna sajt.
Mer om byggledning kan du läsa här
Holger Wästlund


