På tv är det en FN-medlare och en psykolog som löser grannfejder, i Robban Aschbergs konfliktfyllda program Grannfejden. I många kommuner hamnar de här frågeställningarna ofta på stadsbyggnadskontoren.
Då handlar det ofta mer om gammalt groll än om sakfrågor i samband med att man ska bygga om.
Många använder stadsbyggnadskontoren som redskap för att ge igen när de är osams. Så är det i över hälften av fallen enligt tjänstemän som jobbar på kommunernas bygglovavdelningar.
På kommunenernas stadsbyggnadskontor hamnar många av de mer segdragna ärendena, de som överklagas gång på gång. Den som inte gillar byggnadsnämndens beslut kan överklaga till länsstyrelsen, och sedan till länsrätten, kammarrätten och regeringsrätten.
I Falun, till exempel, brukar ca 15 stycken bygglov överklagas per år. I 60-70 procent av fallen ligger annat än sakfrågor bakom, det kan handla om skällande hundar eller olika syn på hur välstädat det ska vara i området.
Alla har rätt att överklaga men det ofta är ganska tydligt när det inte handlar om sakfrågor, säger många tjänstemän.
Vissa reagerar så fort något händer i närområdet, och driver många ärenden samtidigt. Ett litet uthus eller ett plank kan överklagas i många år.
De här målen tar ofta längre tid att avgöra i domstolarna. Det kan dra ut i åratal och det kostar en massa pengar.
Servitut är en vanlig orsak till bråk. Sådana är inte tidsbegränsade och ger en fastighetsägare rätt att använda en grannes väg eller brunn.
Servitut kan också sätta stopp om grannen vill bygga till och skymma utsikten. När grannar lyckas få stopp på nybyggen så handlar det ofta om att deras utsikt skulle ha blivit förstörd.
